Ibland frågar någon mig hur jag börjar ett nytt kort. Svaret är nästan aldrig med texten. Det börjar med en bild. En illustration som får mig att stanna upp en liten stund. Jag ser färgerna, uttrycket och känslan innan jag vet hur kortet ska se ut. Sedan får designen växa fram i lugn och ro, lager för lager, tills allt känns balanserat. Först därefter kommer orden. På det här kortet var det den mjuka illustrationen som fångade mig. Hennes varma leende och de ljusa tonerna väckte en känsla av hopp och vänlighet. Jag ville att hela kortet skulle bära samma känsla, därför fick färgskalan stanna i dämpade nyanser av creme,…